Blog Image

Ministry Yule Blog

Ministry Yule Blog - est. 2008

Ministry of Art & Jump has operated the "Ministry News Blog" since 2005 in it's present form. On that blog several references has been made to Christmas.

In the future this will be the place that collects all such ranting in one spot instead of risking to drown in the roar of the Ministry.

Go to the Ministrys regular blog or go to the Ministrys official homepage

The Official Yule gallery: Go to Yulery

How it is

Stories Posted on Mon, December 30, 2013 22:55:50



Julen är över

Stories Posted on Fri, December 13, 2013 07:24:30

Ja, alltså, ingen tycks ha klart för sig att julen redan är över. Det
är snart en vecka sedan den traditionsenligt och uttömmande firades.
Det sker som alla initierade vet den 5 och 6:e december. Men detta har
inte riktigt sjunkit in hos den breda allmänheten i västvärlden utan man
tror fortfarande lite till mans att den ska firas den 24:e. Eller den
25:e. Även på den punkten är man rörande oense, men det låtsas man inte
heller om… Nåväl. Såhär är det:

Varje år, redan i mitten av november, kommer Sinterklaas med sina
knektar till Nederländerna med ångbåten (!) från Spanien (!). Bruket att
ge barnen gåvor på helgonets dag 6 december kan påvisas i Centraleuropa
sedan 1200-talet och är alltjämt vanligt i katolska områden. Då delar
nämligen Sinterklaas ut presenter! Sinterklaas är alltså den
nederländska benämningen på helgonet Sankt Nikolaus. Han firas i
Nederländerna på kvällen den 5 december, samt i Belgien och Polen på
morgonen den 6 december med presenter för barn. Dessutom firas han bland
annat i delar av Frankrike och Tyskland. Han har en svart knekt,
”Zwarte Piet (Svarte Petter)”, som det också kan finnas fler av. Barnen
ställer en av sina skor någonstans i huset, och på natten kommer han och
lämnar paket till barnen. Förslagsvis en väldigt stor sko, om det nu är
i skon som Sinterklaas klämmer ner julklapparna… Hur som helst brukar
man i skon lägga en morot (!) eller sockerbitar (!) samt en teckning som
man har förfärdigat. Sinterklaas kan förresten ha antingen gråvit
klädsel eller rödvit klädsel.


Sinterklaas med kräkla och lustig hatt (misstänkt lik en påve…)
& Zwarte Piet (Man tror att den senare är obesläktad med
Schwarzenegger).

Men som sagt, här hemma i Svedala får vi vackert vänta på
julklapparna till den 24:e – och tur är väl det eftersom jag inte köpt
alla mina ännu… Nåväl, vidare i historien. I New York knöts den
nederländska kolonins Sinterklaas till julen – där hamnade Sinterklaas i
smältdegeln och i mötet ”Sinterklaas vs. Father Christmas” uppstod
nämligen The all star hero, superhjälten, Santa Claus! Så blev
Sinterklaas alltså den anglosaxiske ”Santa Claus” och ingår numera även
som en ohelig komponent i den svenska Jultomten – i kombination med den
nordiska tomtegestalten (förvirringen är total). Det var Viktor Rydberg,
med novellen ”Lille Viggs äventyr på julafton” (1871) och dikten
”Tomten” (1881), som först förknippade gårdstomten med midvinternattens
kristnade högtid, och Jenny Nyström som först illustrerade de bägge
texterna (må hon vila i frid). Det sena 1800-talets illustratörer och
författare till de ymnigt förekommande jultidningarna och
familjemagasinen byggde vidare på idén och gestalten.

En gradvis sammansmältning har sedan skett mellan denna hybridfigur
och den amerikanska varianten Santa Claus, en tjock, rödklädd julgubbe
som skapades på 1800-talet, bland annat av tecknaren Thomas Nast i
tidningen Harpers Weekly. Denna amerikanske jultomte populariserades i
Coca Cola-reklamen (helgerån!) på 1930-talet, med hjälp av bilder av
reklamtecknaren Haddon Sundblom (1899-1976), av svensk härkomst. (ja, se
svenskarna förstör min själ allt…). Haddon Sundblom föddes i Michigan
men hans far var från Åland, Föglö och hans mor från Sverige. Man
(svenska män alltså, och kvinnor också förmodligen) vill gärna tro att
han tog någon inspiration från Jenny Nyström och andra svenska
tomtetecknare, likaväl som från den amerikanska traditionen…

Förresten! På tal om 6:e december. Ni har väl inte glömt bort
Ministeriets namnsdagsprojekt!? Projektet är i två delar och kan
kollationeras här (del 1) och här (del två). Den 6:e december gratulerar man följande personer:

Nikolaus
Namnet kommer från grekiskan och är sammansatt av ett ord med betydelsen
seger och ett som betyder folk,. Följaktligen har Nikolaus översatts
med ”folksegraren”. Till Sverige kom Nikolaus som förnamn redan på
1100-talet. Det har aldrig varit speciellt vanligt och är idag dessutom
på tillbakagång. Stavningen Nikolaus är vanligast i de äldre
generationerna, medan varianten Nicolas eller Nicholas är vanligast
bland de yngre. Totalt är namnet vanligare bland 90-talets små pojkar än
bland de vuxna svenskarna. De senaste åren har namnet (inklusive
varianter) varit nära att bli ett av de 100 vanligaste tilltalsnamnen.
Förra året fanns det totalt 3.698 personer i Sverige med någon variant
av namnet.

Niklas
Namnet är en kortform för Nikolaus och är känt i Sverige sedan
1500-talet. Niklas blev tämligen populärt som förnamn i mitten av
1900-talet, och det är nu på stark frammarsch. Det förekommerett flertal
stavningar: Niklas, Nichlas, Nicklas eller Niclas. Det är en nordisk
kortform av namnet Nikolaus. Nikolaus är bildat av orden Nike – ”seger”,
och laos – ”folk”. Niklas har använts i Sverige sedan slutet av
1500-talet. Efter att Nils blev ett vanligare namn bland allmogen kom
Niklas att ta dess plats som populärt förnamn inom adeln. Namnet var ett
modenamn på 1960- och 1970-talen. Förra året fanns det totalt 43.109
Niklas.

Nikolaus är ett ursprungligt namn på den 6 december.
Det var biskop ”Nicolaus av Myra” som fick en minnesdag. Han levde
under 300-talets första hälft och blev ett mycket firat helgon efter sin
död. Sankt Nicolaus är förebilden för den anglosaxiske jultomten ”Santa
Claus”. Enligt legenden fick Nikolaus som biskop upp ögonen för tre
unga jungfrur. Deras far hade förlorat hela sin förmögenhet, och nu
hotades de av att förbli ogifta, eller av i värsta fall prostitution,
eftersom fadern inte kunde betala deras hemgift. Nikolaus kastade då
nattetid in tre säckar med guld till de unga flickorna, och de hade då
tacksamma fått sin hemgift. Av Nikolaus givmildhet har sedan utvecklats
våra tiders jultomte.

Och bara för att förtydliga om namnsdagsbarnens datum och de förändringar som ibland sker…

Nuvarande – Nikolaus och Niklas

Föregående i bokstavsordning:

Niklas – Namnet infördes på dagens datum 1986 och har funnits där sedan dess.
Nikolaus – Namnet har, till minne av att biskopen Sankt Nikolaus i
Mindre Asien avled denna dag år 343, funnits på dagens datum sedan
gammalt och har inte flyttats.
Nikolina – Namnet infördes på dagens datum 1986, men utgick 1993.
Nils – Namnet förekom på dagens datum före 1901, men utgick innan dess.
Detta år infördes det på 8 oktober och har funnits där sedan dess.

Föregående i kronologisk ordning:

Före 1901 – Nikolaus och Nils
1901–1985 – Nikolaus
1986–1992 – Nikolaus, Niklas och Nikolina
1993–2000 – Nikolaus och Niklas
Från 2001 – Nikolaus och Niklas



Swedish Lucia for Dummies

Stories Posted on Fri, December 14, 2012 08:48:19


“Why?” is less important than “how?”.



Sometime wishes comes true…

Stories Posted on Mon, December 26, 2011 15:33:24

https://youtube.com/watch?v=kMUhlRSem0M



How Christmas was created

Stories Posted on Wed, December 14, 2011 23:10:29

<!–
WriteFlash('’);
//–>



S:t Nicolaus

Stories Posted on Tue, December 06, 2011 17:07:42

Nikolaus är ett ursprungligt namnsadagsnamn på den 6 december.
Det var biskop “Nicolaus av Myra” som fick en minnesdag. Han levde
under 300-talets första hälft och blev ett mycket firat helgon efter sin
död. Sankt Nicolaus är förebilden för den anglosaxiske jultomten “Santa
Claus”. Enligt legenden fick Nikolaus som biskop upp ögonen för tre
unga jungfrur. Deras far hade förlorat hela sin förmögenhet, och nu
hotades de av att förbli ogifta, eller av i värsta fall prostitution –
eftersom fadern inte kunde betala deras hemgift (!). Nikolaus kastade då
nattetid in tre säckar med guld (!!!) till de unga flickorna, och de hade då
tacksamma fått sin hemgift. Av Nikolaus givmildhet har sedan utvecklats
våra tiders jultomte. Men länge gavs det gåvor på den 6:e December.

Bruket att ge barnen gåvor på helgonets dag 6 december kan påvisas i
Centraleuropa sedan 1200-talet och är alltjämt vanligt i katolska
områden. Men här hemma i Svedala får vi vackert vänta på julklapparna
till den 24:e – och tur e väl det, eftersom jag inte köpt alla mina ännu…

Nåväl, i New York knöts den Nederländska kolonins “Sinterklaas” till
julen. Så blev han den anglosaxiske “Santa Claus” och ingår som en
komponent även i den svenska jultomten i kombination med den nordiska
tomtegestalten. Det var Viktor Rydberg, med novellen “Lille Viggs
äventyr på julafton” (1871) och dikten “Tomten” (1881), som först
förknippade gårdstomten med midvinternattens kristna högtid, och Jenny
Nyström som först illustrerade de bägge texterna. Det sena 1800-talets
illustratörer och författare till de ymnigt förekommande jultidningarna
och familjemagasinen byggde sedan vidare på idén och gestalten.

tomten.jpg

En gradvis sammansmältning har väl sedan skett mellan denna
hybridfigur och den amerikanska varianten Santa Claus, en tjock,
rödklädd julgubbe som skapades på 1800-talet, bland annat av tecknaren
Thomas Nast i tidningen Harpers Weekly. Denna amerikanske jultomte
populariserades i Coca Cola-reklamen på 1930-talet, med hjälp av bilder
av reklamtecknaren Haddon Sundblom (1899-1976), av svensk härkomst.
Haddon Sundblom föddes i Michigan men hans far var från Åland, Föglö och
hans mor från Sverige. Man vill gärna tro att han tog någon inspiration
från Jenny Nyström och andra svenska tomtetecknare, likaväl som från
den amerikanska traditionen.



20 days to go

Stories Posted on Sat, December 04, 2010 20:49:01

It is now only 20 days till Christmas, except in the Netherlands. They are celebrating X-mas tomorrow and here’s the full story on that! Sinterclaas!
<!–
WriteFlash('’);
//–>



Operation pressies

Stories Posted on Thu, December 17, 2009 20:59:44

Believe it or not. The winter is here (LOTS of snow drifting around) and Christmas is just around the corner… Most of the presents are in the bag, so to speak. Hopefully we haven’t forgotten anything, or anyone! It is now 1 (ONE) (!) week left before X-mas sets in. Tomorrow the plan is to get the Xmas shopping done for the Yulebord.



Oskånsk verksamhet

Stories Posted on Sat, July 25, 2009 21:25:11

En av de trevligare sakerna runt jul är att bli bjuden på Julbord. Det är långt ifrån varje år så sker, men förra året blev Ministern bjuden till Sundspärlan i Helsingborg på julbord. Men ack, madaro fanns det inget av vid deras veritabla maraton-julbord. Maten var det egentligen inget större fel på. Inget över sig heller och lite väl mycket halvfabrikat kanske, och inte så mycket genuin julkänsla som man förväntar sig, utan mer “Mamma Scan”-känsla och skolservering. Lite trist, men det gick trots allt att stå ut med.

Men när man konstaterar att tomtegröten är knaprig och saftsåsen vattnig då blir man bedrövad. Det värsta var dock hetsen. Redan innan andra rundan började det tunna ut märkbart bland faten, och efter andra rundan slutade personalen att fylla på! Det var “slut”… (Skandal!).

Sedan fick man slänga i sig tredje rundan för att då skulle gröten fram! Något så oskånskt har jag aldrig någonsin varit utsatt för! Phy för fagerlund… Stress vid julabored!? Det borde förbjudas i Skånelagen!

Visserligen var showen trevlig men att inte få gå o pilla bland faten och plocka trivselbitar var mycket osympatiskt. De ska va mö mad, go mad o mad i rättan ti – och det kräver att man inte tullar på kvalitén eller stressar folk runt julaboret.

Antingen får Sundspärlan skärpa till sig å det grövsta eller så får man hoppas att man aldrig hamnar där igen.

Julbord och stress borde förbjudas i lag. Liksom halvfabrikat från charkdisken…



Vem är tomten egentligen?

Stories Posted on Sat, December 20, 2008 16:35:29

Nikolaus var ett ursprungligt namn på den 6
december. Det var biskopen “Nicolaus av Myra” som fick en minnesdag. Han
levde under 300-talets första hälft och blev ett mycket firat helgon
efter sin död.

Sankt Nicolaus är också förebilden för den anglosaxiske
jultomten “Santa Claus”. Enligt legenden fick biskop Nikolaus upp
ögonen för tre unga jungfrur. Deras far hade förlorat hela sin
förmögenhet, och de tre jungfruarna hotades av att förbli ogifta, eller av i värsta
fall prostitution – eftersom fadern inte kunde betala deras hemgift.
Nikolaus kastade då nattetid in tre säckar med guld (!) till de unga
flickorna, och de hade då tacksamma fått sin hemgift. Av denne Nikolaus
påstådda givmildhet har sedan legat till grund för våra tiders givmilda jultomte.

Faktum är att bruket att ge barnen gåvor på helgonets dag 6 december kan påvisas i
Centraleuropa sedan 1200-talet och är alltjämt vanligt i katolska
områden. Men här hemma i Svedala får vi vackert vänta på julklapparna
till den 24:e – och tur e väl det eftersom jag inte köpt alla mina ännu…

Nåväl, i New York knöts den nederländska kolonins “Sinterklaas” till
julen. Så blev han den anglosaxiske “Santa Claus” och ingår som en
komponent i den svenska jultomten (i kombination med den nordiska
tomtegestalten). Sinterklaas är den nederländska benämningen på helgonet Sankt Nikolaus. Han firas i Nederländerna på kvällen den 5 december och i Belgien på morgonen den 6 december med presenter för barn. Han har en svart knekt, “Zwarte Piet”, som det också kan finnas fler av.

På 1800-talet hade dessutom Julbocken en ärofylld uppgift – någon av männen i de
svenska borgerliga hemmen klädde ut sig till en bock, som delade ut
julklappar på ett sätt som föregrep dagens jultomte.

Julbocken är en av Sveriges allra äldsta julsymboler och har fått vara
föremål för allehanda lekar och den har haft olika funktioner. Fram
till 1800-talet gick ungdomarna på landet runt bland gårdarna och
framförde enklare skådespel eller sjöng en julbocksvisa. En i
sällskapet var alltid utklädd till bock och som tack för uppträdandet
fick de mat och dryck till ett gille som hölls i mellandagarna. Bocken
som symbol lär ha varit en kvarleva från vår gamla asatro. Den gamle
åskguden Tor hade som bekant en vagn som drogs av två bockar,
Tanngnjóstr och Tanngrisnir.

Det förekom också att julbocken ställdes
in under bordet och serverades diverse läckerheter från julbordet. En populär bocklek var att ställa in julbocken i smyg hos
grannarna. Då gällde det för den som fått bocken att osedd lämna
tillbaka den. Vad som hände annars förtäljer inte historien. Nuförtiden tenderar julbockens roll att inskränka sig till att vara en
prydnad i närheten av granen.

Det var den gode Viktor Rydberg, med novellen “Lille Viggs
äventyr på julafton” (1871) och dikten “Tomten” (1881), som först
förknippade gårdstomten med midvinternattens kristna högtid, och det var Jenny
Nyström som först illustrerade de bägge texterna. Det sena 1800-talets
illustratörer och författare till de ymnigt förekommande jultidningarna
och familjemagasinen byggde vidare på idén och gestalten.

tomten.jpg

En gradvis sammansmältning har nog sedan skett mellan denna
hybridfigur och den amerikanska varianten Santa Claus, en tjock,
rödklädd julgubbe som skapades på 1800-talet, bland annat av tecknaren
Thomas Nast i tidningen Harpers Weekly.

Denna amerikanske jultomte
populariserades i Coca Cola-reklamen på 1930-talet, med hjälp av bilder
av reklamtecknaren Haddon Sundblom (1899-1976) av svensk härkomst.
Haddon Sundblom föddes i Michigan men hans far var från Åland, Föglö
och hans mor från Sverige. Man kan väl tro att han tog inspiration från Jenny Nyström och andra svenska tomtetecknare, likväl
som från den amerikanska traditionen.



Varning för liberaler

Stories Posted on Thu, December 18, 2008 14:53:05

I dessa tider dyker det upp uppsjöar av förslag och tips inför julen i allehanda sammanhang. Det är i tidningar, bloggar, magasin, morgontidningarna, e-post, tv-program, på radio, via sms osv osv. Och det är förstås julmaten (och julklapparna) som stöts och blöts. I färgsprakande bilder eller ordalag beskrivs det nya förslag på gamla rätter. Inget duger ju som det är… Vi får förslag på hur skinkan ska tillredas, sillen läggas in, hur gröten ska ätas, hur lutfisken ska serveras och borden dukas. I många fall inleds det med “varför inte prova något nytt i år”. Som om man vore nån slags bakvänd traditions-fundamentalist ifall man inte gör som dessa förslagsställare föreslår. Ja, varför inte prova nåt nytt? Låt oss införa lite moderniteter och internationella inslag kring våra julbord. Det är ju så mångkulturellt!

Därför får vi nu läsa förslag om hur sillen ska läggas in i kanel och thai-sås. Gröten ska serveras med rivet apelsinskal och hel kanel, eventuellt kan man också strö över lite riven parmesanost och lite klippt citrongräs. Skinkan ska spetsas på en pinne och kokas med lime, solrosfrön och cashew-nötter och serveras med soltorkade tomater. Lufisken ska puttra tillsammans med lite kinesisk soya och rosmarin och serveras med en klick ketchup. Laxen serverar man lämpligast med en klick pepparrot som “svensk sushi”.Köttbullarna kan göras på kebabkött och lammfärs. Prinskorven kan man strunta i och senapen kan man ersätta med humus. Janssons frestelse ska vitlökspeppras och i brödkorgen ska man ha färska chiabatta och baguetter.

Såhär går det till. Runt om i vårt någorlunda land, på allsköns redaktioner så kommer redaktionschefen Eva (fingerat namn) in till pojkarna och/eller flickorna som sitter och svär i den relativa sommarvärmen. “Vi behöver nåt nytt alltså. Nåt som kan sätta lite fräs på julnumret” (för dom göra sådant i god tid: ungefär då vi sitter och nubbar till midsommarsillen. Eller då vi skålar nubbevisor på kräftskivan – om dom är svårt försenade på redaktionen och har sabbat deadlinen). “Raska på nu!” skriker redaktionschefen och häver ur sig över axeln på väg till ett lunchmöte “och hitta på nåra bra julklappsrim och nya verser på julsångerna också, men akta er jävligt noga för att nämna nån muhammed.” (Det finns nämligen gränser även för det multikulturella).

Naturligtvis har ingen på redaktionerna provat alla de här förslagen. Det hinner dom inte, och dom är väl inte dumma heller? Vem fasen vill ändra på nåt sånt där? Ingen vid sina sinnes fulla bruk i alla fall. Efter julnumret kommer nyårsnumret med nya fräscha förslag till nyårsbuffén. Då inleds många av förslagen med “Efter all den traditionella och fantastiskt goda julmaten från det gemytliga svenska julbordet, är det dags att tänka på Nyårsmiddagen”. Ja, tag er i god akt för liberalernas mångkulturella förändringsförslag inför julen!